Om tillit

Boyfriend och jag har egentligen aldrig rest tillsammans (om inte roadtrips till andra sjön i Nykarleby före vi blev ihop räknas). Jag kommer att starta tidigare än Boyfriend imorgon eftersom jag ska till skolan före vi sticker till flygfältet.
Jag vill inte vara paranoid eller nåt och det är ju inte som att jag inte skulle lita på honom, men jag tänker ändå att det kan vara bra att strö ut lite påminnelse-post-its över lägenheten. Det är väl inte fel?

Typ om passet och skräpet och mjölken. Ni vet.





17.12.2010 kl. 00:33

Modersbesök

- Hur vet man att ens mamma varit på besök?

- Kaffekokartermosen är inte mera brunsvart inuti utan stålfärgad. (Läs: ren)
16.12.2010 kl. 23:20

Kvällning

Två bra saker idag:


Min mamma kom på överrasknings-30års-visit igår. Mycket otippat och mycket välkommet. Som följd av detta gick vi idag till Stockmanns varuhus och köpte en 30-års klocka till mig. Ni kanske ser att den har diamanter. DIAMANTER i tells ya. (Ja okej, det är bara glimmande stenar men vi kan väl alla låtsas, för min skull?)

När jag nyligen kom hem hade jag också en 30-års tygkass väntandes på mig. Köttkassen, kan vi också kalla den. En mycket angenäm överraskning av världens bästa Shorty. Den tjejen vet att jag gillar gillar mitt kött (låter inte lika bra på svenska som på engelska, testa fast).
Nu har jag en fin väska att bära runt alla souvernirer i, för ni har väl inte glömt att jag åker till Berlin imorgon?
Tänkte väl det.

Nu ska jag packa. Tre par kalsare och sockor, en tröja och en kofta - räcker väl? Man har ju VISA.
16.12.2010 kl. 23:08

Presangen

Ni undrar vad jag fick i 30-årspresent?


Need I say more?
15.12.2010 kl. 10:51

Pukor och papptrumpeter!


Jag fick kaka! Det har jag inte fått sedan jag fyllde typ tio.


Grattis Catariina!
15.12.2010 kl. 09:07

Saker att göra före 30

Okej. Nu måste vi se sanningen i vitögat. Om cirka tre timmar är jag inte tjugunånting mera. Jag är 30 plus. Eller okej, jag är väl 30 ett tag, men snabbt blir jag 30 plus. Boyfriend frågade just om jag gjort allt jag ska ha gjort före jag blir 30, är jag nöjd med mitt tjugutal? Gosh allmighty, jag tror jag fick en smärre trettiårskris. Efter lite googlande hittade jag en lista på 30 saker man absolut, absolut borde göra före the big three oh.
Här:

Move out of your parents' home Obvious, really. It's even better if you manage to get on the property ladder.

Dye your hair/have an unwise haircut/shave your head Often as part of an unwise identification with a particular style of music, such as punk, goth or Nu-metal.

Women: purchase your first pair of Manolo Blahnik or Jimmy Choo shoes. Men: purchase, then dispose of, some deeply unsuitable footwear Cowboy boots, winkle pickers, brothel creepers ...

Lose a fight After 30 you should be able to settle things amicably.

Attend a wedding/funeral of a contemporary Both important reminders of the fleeting nature of time.

Start writing a novel/film script/slim volume of deeply embarrassing poetry ... which will haunt you from the bottom drawer.

Spend a night sleeping outside Whether it's on a Greek beach, or in a London doorway after a particularly damaging night out.

Stay up for 48 hours Believe me, you will never be able to do this after you've turned 30.

Have your heart broken If this hasn't happened by the time you're 30, you're clearly emotionally subnormal.

Kill an animal A bird, a fish, a terminally ill family pet.

Drive a sports car extremely fast while wearing sunglasses Get it out of your system before the grey hairs appear.

Lose a week's wages in a casino See above.

Make your first million Wishful thinking, perhaps, but if you plan to be seriously rich, it's good to start early.

Have a pregnancy scare An important part of the emotional maturing process.

Have a one-night stand See above.

Have an office romance See above.

Have sex somewhere peculiar Aeroplane lav, boss's desk, pod on the London Eye, the central hall of Tate Modern ...

Be naked in public Streaking, skinny-dipping or just simple forgetfulness.

Have, at the very least, a flirtation with a minor celebrity It's important to be able to point at the television screen and say: "I've snogged him/her." NB this does not apply to Blue Peter pets.

Take a "work-break" to find yourself ... before succumbing to a life of soul-eroding wage slavery.

Have a quarter-life crisis Probably as a result of the above.

Do a McJob Something deeply menial but soul-improving.

Be so short of cash you have to sell something Record collection, family heirloom, kidney, sexual favours.

Work your way around Australia It takes a while, and you can't get a permit to do casual work once you're over 30. Other continents are also acceptable.

Grow out of cannabis Youthful experimentation is all very well, but a fuddled thirtysomething with a passion for Pink Floyd and a hunger for Frosties is just embarrassing.

Get arrested For a minor offence, obviously: something like disturbing the peace, which suggests you're not a terminal conformist. At the very least, you should have been breathalysed.

Get a tattoo Absurd if you're over 30.

Start your own dotcom ... and see it fail. You'll have a chance to bounce back into a proper job.

Drink yourself unconscious And wake up with only the haziest, shabbiest memories of the night before.

Have embarrassing photographs of you posted on a website by friends Possibly as a result of the above.


Jag tror jag kan sluta krisa nu, jag har nog mitt på det torra. Jag har varken en miljon eller ett par Manolos, men överlag har jag nog gjort det viktigaste. Phew. Det skulle ha blivit bråttom annars.
14.12.2010 kl. 21:06

Spontanklappar vol.2

Kugge tipsade mig om det här.

Nu har jag paketerat in en present till en TYTTÖ 11-16v och letar febrilt efter dendär barnboken jag köpte från bokmässan att ha som ifall-man-behöver-ge-bort-ett-paket-i-all-hast-paket. Den ska nåt litet barn få denna jul.
14.12.2010 kl. 14:15

Spontanklappar

Efter en familjebrunch med min far i söndags gick vi en snabb sväng via Stocka och hör och häpna, jag kom ut därifrån med över hälften av alla julens klappar. Jag känner mig en aning överraskad. Vad ska jag nu göra dagen före julafton?


Bara tre kvar.
14.12.2010 kl. 13:09

Favoritäpplet

Nej, rubriken syftar inte till en viss teknologifirma som gör utomordentligt roliga prylar, som jag nog i och för sig också gillar väldigt mycket, nej rubriken syftar på riktiga epel.

För har ni märkt? Har ni märkt att julens godaste grej nu finns i butiken? Juläpplet! Det finns ingen frukt som är godare än ett mjöligt, sött vaxäpple. Amajgad, jag skulle kunna leva på äpplen resten av året.



Nu ska jag stiga upp från min lediga-dags-morgon-vila och äta ett epel. För att dom är så goda.
14.12.2010 kl. 11:23

Om att balansera på en knivsegg

Och vad är det jag egentligen syftar på? Jo såhär:

Hela den här hösten och vintern har varit en enorm balansgång mellan himmel och helvete. Jag märkte genast när jag började studera journalistik att det här, det här är min grej. Det här gillar jag.

För att kunna studera måste en flicka jobba, speciellt en flicka som vet att hon inte kan lyfta studiestöd. Så jag jobbade. Jag jobbade med saker jag egentligen tycker är intressanta och saker jag kan. Jag tycker om att jobba med människor, jag gillar mina kollegor och älskar det faktum att jag kan flexa med mina timmar och jobba när jag själv hinner.

Men. Det blir lätt för mycket. Man tar sig vatten över huvudet och vill sen ändå ro båten i land. Och jag tog mig vatten över huvudet. Och jag försökte få båten i land. Jag såg ingen annan utväg, jag trodde det var enda vägen att gå. Och det fick mig att hata mitt jobb. Det fick mig att vandra mellan apati och hysteri. Att gråta hysterisk utan anledning för att därpå hitta på världens dummaste skämt och maniskt skratta åt mig själv i några minuter. (Alltså Boyfriend måste ju ha blivit galen. Eller åtminstone tyckt att jag är galen.) Jag intalade mig själv att jag måste stressa, att det gör mig gott, har jag inte bråttom ligger jag ju bara och gråter hysteriskt. Smart tankesätt för en intelligent kvinna? Njäe.
De senaste veckorna har jag förstått att en ändring måste ske. Eftersom jag på något plan ändå vet hur mycket jag klarar och var mina gränser går, visste jag att nu måste en ändring ske annars exploderar varje liten gräns.

(Det som är extra roligt i hela den här lilla myshistorien är ju att jag gjort samma sak två gånger tidigare. På samma jobb. Man frågar sig ibland hur korkad man egentligen får bli.)

Sen visade det sig, som alltid, att saker och ting har en tendens att lösa sig. Bara man engagerar sig pikilite.

Så i dag har jag sagt upp mig från mitt jobb. På fredag avslutar jag min första, och kanske enda, termin som journalistikstudernade.
Nu ska jag istället ska göra tidning i ett år framöver. Jag är sjukt pepp och vansinnigt nervös över hur det ska gå. Men en vis man lär ha sagt att man aldrig får låta bli att göra något bara för att man är rädd. True dat.

Så önska mig lycka till, jag tror 2011 kommer att bli ett asbra år. Nytt jobb, en ålder som börjar med en trea och ett överlag fantastiskt liv.

Peace out.
13.12.2010 kl. 18:44

Längden

Jag vet att jag inte är den längsta flicka i klassen, och det är jag mer än nöjd med, men inte trodde jag att skillnaderna var så stora mellan mig och mina bro's.


Myde och The Mikael är ju ett huvud längre, trots mina killerheels. Jag ska skaffa mig ett par pajkvinneskor till nästa fest. (Eller böjer jag tro på knäna? Niger inför fina herrar?)

Bilden är Astrids.
13.12.2010 kl. 13:00

Mången sak

Nu kommer ett inlägg som jag vanligtvis hatar att läsa; jag tänker ge er lillfingret men inte hela handen, annan ymmärtää mutta en ymmärrä antaa. Ni vet.

Det är inte så att min bloggtorka beror på att det inte händer något i mitt liv, den beror på att det händer lite för mycet - jag hinner inte processera allt och få ut det på ett vettigt sätt i skriftform. Ni ska veta att jag för tillfället är både förfärligt utbränd och helt sjukligt glad och pepp som en liten pepparkakgris.

Ge mig en dag eller två att samla  mina tankar och fylla trettio, efter det lär jag kunna skriva mogna, genomtänkta och intressanta inlägg igen.
13.12.2010 kl. 12:31

Grattis på Lucia!

Min favorithögtid är här (jag hade nästan glömt bort den tills jag kollade i kalandern igår) och mina vänner kommer ihåg mig på min stora dag.

13.12.2010 kl. 10:46

Färgklick

Den senaste månaden har jag försökt liva upp min dystra svarta vintergarderob med färggranna strumpor. Det känns bra att veta att det lyser lite glatt där under de svarta kängorna.

Men idag. Idag tog jag steget längre. Jag överraskade mig själv och tog vintern på bar gärning. Jag tog på mig halsbandet.


Design by Cajsa, 4 år.
13.12.2010 kl. 10:23

Veckoslutets böcker

Köpte en presang till mig själv:

"Nej älskling, jag har inte planerat en massa göra åt oss till resan, jag lovar, vi ska bara ha semester och ta dagen som den kommer."

Fick min första 30-årspresang av far:

Väldigt bra present, I might add, precis vad jag önskat mig.
12.12.2010 kl. 16:47